 |
|
Ung dam med ambition att lära sig den rätta blandningen av
Acetylen och Syrgas. ( photo från nätet)
|
Tiga är guld
Det är självklart att du måste ha en Tig-svets sa en god vän
till mig för ett tag sedan när vi studerade en handbyggd cykelram. Finns inget
annat om det ska bli bra, fortsatte min vän och pekade på magiska fogar som
sammanfogade vevpartiet. Jag lyssnade och sa, men jag har ju min Mig och
gassvetsen. MIG sprutan, fnyste min vän, den kan du skicka på soptippen. Där
någonstans tog den diskussionen slut och vi fortsatte på ämnet Hilbornsprut
eller Kompressor på en gasser i rätt stil.
Väl hemma satte jag igång mitt lilla forskningsprojekt med
intensiva studier av Instagram, Facebook och övrig datorvärld. Fakta baserad på
den researchen är att du måste vara utrustad med en Tig Svets för att
resultatet ska bli bra. Kan aldrig stämma, tänkte jag och började leta i mitt
arkiv (låter rätt bra, eller hur) som består av mängder av böcker, tidningar,
urklipp och bilder.
 |
|
Direkt från Motor Trend october 1951. Ett favoritfoto med
Gil Ayala på huven. ( vänsterhänt ? ) (Felix Zelinka photo)
|
Hur var det nu, hade
alla tillgång till en Tig i början 50-talet eller ännu tidigare när det byggdes
karosser av Coachbuilders över hela världen. De stora företagen jobbade med
engelska hjul, och olika plåtformningsverktyg ner till säck, trämallar och
skålar för att forma det de ville uppnå. Men sammanfogningen om den inte skedde
med nitar var gassvetsen.
Visste du hur du
skulle hantera denna blandning av acetylen och oxygen så var det svetsen som
gällde. Sen kunde det vara aluminium eller vanlig plåt som skulle sammanfogas.
Gassvetsen användes även flitigt för att skära bort karossdelar som skulle
byggas om eller tas bort. Detta tillsammans med en luftdriven mejsel gjorde att
kunskap i hur du skulle hantera din gassvets var livsnödvändig för att få ihop
det bygge som skulle färdigställas. Sen använde de flesta även gassvetsen för
att fixa till det svetsade med ett lager tennspackel. Behärskade du inte gassvetsen
så var det lätt att få till överhettade ytor som slog sig och tappade all form.
Då var det banka och slå och sen på med spackel i mängder som krävdes för att
få till det hela. Den kunnige höll rätt temperatur och behärskade även hammarsvetsmetoden
där en fog bearbetades under hela svetsningen med hammare och mothåll. (studera
någon som kan det, magiskt) En gas svetsad fog är mjuk och möjlig att bearbeta
i samband med svetsning vilket är en stor fördel.
Tigen då, undrar du nu, har han tappat spåret? Inte alls,
visst fanns det Tig svetsar, stora kylda apparater som ingen glad hemma fixare
knappt visste att det fanns. I det senaste numret av Rodders Journal, nummer 69
(som kan vändas och läsas upp och ner, try it you´ll like it) är det en oerhört
bra artikel om, Ron Covell (vet du inte vem det är, skämskudde på, eller läs på
snabbt) och hans uppväxt, liv och karriär i plåtformarvärlden. Vi flyttar oss
med tidsmaskinen till tidigt sextiotal i Kalifornien. Ron går fortfarande i
skolan, köper en A-ford som han fixar till med enkla handverktyg. Han klarade
inte av att laga plåten och anmäler sig till en kvällskurs på junior college.
Där får han en termin med elsvets, efter det kommer gasen in och sist men inte
minst får de lära sig att hantera en Tig för att sammanfoga plåt och aluminium.
Plats för personlig återblick här, jag gjorde precis samma
sak tidigt sjuttiotal i Sverige. Hade
handlat på mig en upprostad Mustang och anmälde mig till en kvällskurs i
svetsning. Självklart fick jag börja med ”pinnen”. Lyckades till slut övertyga
läraren om att min framtid bestod i rätt blandning av acetylen och oxygen.
Tyvärr hade de ingen Tig, och jag hade aldrig hört ordet heller så jag visste
inte att jag missade något.
Åter till Ron, efter avklarad utbildning börjar han sin
karriär med att bygga karosser till dragsters och sen till alla möjliga byggen.
Det är här han åter får användning för sina kunskaper i gassvetsning då det
mesta formas i aluminium. Det används även Tig men vi måste fortfarande tänka
oss att det hela sker i professionell anda. Raceteam som betalar för att det
snabbt och med hög kvalitet ska utföras med hög kvalitet.
Tar vi oss till
Sverige där ett tidigt sextiotal fick se ett växande byggintresse för customs
och hot rods så var det tillgång på gassvets som gällde. Du var kung om du var
den som fixade att forma plåt, böja elektrikerrör och få ihop det hela med den
magiska lågan.
I slutet av 70-talet,
början av -80 så började det att snackas om en magisk svets, Mig eller Mag var
namnet. Allt var förpackat i ett plåtchassie, du behövde ström och en
skyddsgas. Bäst av allt var att allt var samlat i ett munstycke, tråd och värme
på ett ställe frilade en hand som med lätthet kunde hålla det du skulle punkta
fast. Den värmde inte heller upp lika
mycket och det blev lättare för oss glada amatörer att sätta ihop tunn plåt som
vi format över ett rör eller den obligatoriska lyktstolpen. I myten ingick även
att det inte skulle slå sig, men det gjorde det. Nu fick vi en svetsfog som var
hård och den är inte formbar som en fog efter gassvetsning. Snart slutade alla
att använda gasen och det såldes Mig svetsar i mängder. Som glad amatörbyggare
var det inte ens i drömmen det var möjligt att finansiera en Tig, därför blev
det MiG svetsen som gjorde sitt intåg i garage och verkstäder överallt. Men med
ett växande intresse för att lära sig konsten att forma plåt som spred sig som
en löpeld över världen började även intresset för att skaffa sig en Tig att öka
och Kinesiska affärsmän förstod tidigt att koppla intresse till att få sälja mer.
Det dök upp Tig svetsar med vettig prislapp för alla hobbybyggare och då spred
sig direkt myten, ryktet att en Mig är värdelös. MiG spruta mm blev ett skälls
ord. Nu tycker inte jag att det är riktigt rättvist att döma ut den så lätt. Den
är fortfarande helt perfekt för att punkta, snabb fästa eller helt enkelt sy
ihop några balkar.
Alla seriösa
krönikörer har en slutsats. Här är min denna gång. Som ni redan läst lärde jag
mig tidigt på en kvällskurs att gas svetsa, och ett tag var jag riktigt duktig
och fixade även att hårdlöda med ett skapligt resultat. När mer och mer vanliga
plåtjobb dök upp i min hobbyshop på 80-talet blev det en Kemppi Mig som tog
plats på golvet mest för att spara tid och att slippa risken att elda upp bilar
i onödan. Efter det har jag mest använt gasen till att värma och ibland fylla i
lite hål. Nu står det en Tig i garaget och väntar på att få komma igång.
Utvärdering kommer. Så svaret på om du måste ha en Tig svets för att vara inne
och tillräckligt cool får vänta. Det finns ju vissa likheter med att använda en
Tig jämfört med gassvetsning, inbillar mig att jag har en hel del gratis redan
med mina kunskaper i gasens värld. Återkommer i ämnet.
Weld and Out.
 |
|
George i vit T-shirt, ljusa byxor och sportiga sommarskor
lägger sista fogen på skärmkanten. ( från den oändliga cyberrymden)
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar